bakgrund

Våren 2010 startade konstorganisationen Plan3, i samverkan med AF:s metodutvecklingsprojekt Trefas, en egen undersökning kring möjligheterna att öka den mentala rörligheten på den svenska arbetsmarknaden; Friendly Development.

Några av undersökningens huvudsyften, som de formulerades våren 2010:

att pröva möjligheten att rikta resurser i arbetslöshetsförsäkringen mot utvecklingsarbete, i stället för som nu, mot permanentande av icke- produktiva strukturer
att pröva hypotesen att outnyttjad innovationskraft ligger inlåst i gruppen långtidsarbetslösa
att visa hur konstnärlig kompetens kan användas för att driva på entreprenöriella processer - i detta fall specifikt genom att utveckla nytt, samhällsnyttigt företagande med den tredje sektorn som avsändare

Friendly Development vänder alltså blicken mot mellanrummen som arena för förändring och samhällsutveckling. Bl.a. vill vi undersöka hur andra prioriteringar och självorganiserande system skulle kunna innebära en bättre resursallokering i samhället. Att många i dag permanent hamnar utanför arbetsmarknaden tror vi främst har strukturella orsaker. Det finns otaliga exempel på hur människor hindras från att genomföra förändringar i sina liv, få igång sitt levebrödsföretag, testa sina idéer, bli entreprenörer, hjälpa sina barn m.m. på grund av att bidrags- och stödsystemen hindrar dem, sjukförsäkringssystemet likaså. Vi menar alltså att bristen på flexibilitet i dessa system orsakar en mängd onödiga problem. Samhället och ekonomin förändras snabbt, medan stödsystemen förblir förankrade i en ekonomisk/politisk struktur som samhället är på väg att lämna bakom sig.

Processens konstruktion
Friendly Development är en dubbelriktad process. Den ena delen handlar om den konstnärliga undersökningen och aktiviteter som utgår från beskrivningen ovan. Den andra delen handlar om de människor vi arbetar med. Vi menar att den stora grupp långtidsarbetslösa som hamnat i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas är samhällsekonomiskt underutnyttjad. Många av dessa människor har erfarenheter och kompetens som i dag inte har någon mottagare. Detta leder naturligt till en känsla av att vara ”oönskad” och att det som man kan/den man är inte har någon plats i samhället. En långvarig arbetslöshet, inklusive olika åtgärder som ändå inte leder till ett arbete är omvittnat förödande för självkänslan.

En viktig fråga blir: Har arbetsmarknaden egentligen bruk för de människor som hamnat i sysselsättningsfasen? En i många fall mycket lång arbetslöshet pekar ju definitivt på motsatsen. Är det då fel på de arbetslösa eller på arbetsmarknaden? Eller är det kanske fel på vår föreställning om arbetsmarknaden? I vårt samhälle verkar det uppenbarligen vara politiskt problematiskt att acceptera en förändrad arbetsmarknad som både krympt och ser annorlunda ut, med följd att transfereringssystemen inte heller tillåts hänga med i utvecklingen. Försäkringssystemen är fortfarande relaterade till en historisk föreställning om full eller mycket hög sysselsättning och konsekvensen av detta blir att en individ som står utanför arbetsmarknaden egentligen inte kan betraktas som en ”fullgod medborgare”. Vill man upprätthålla en föreställning om att det finns jobb till alla, förutsätter ju detta att det är något fel på den som inte får jobb...

Detta leder alltså till att en mängd kompetenta människor, vars duglighet inte efterfrågas av arbetsmarknaden, ”blir över”. Dessutom finns en stor grupp som helt enkelt inte uppfyller de krav som dagens arbetsmarknad ställer. Eftersom försäkrings- och stödsystemen är helt relaterade till föreställningen om full eller nästan full sysselsättning blir båda dessa grupper inlåsta i utanförskap, inte bara i relation till arbetsmarknaden utan också till samhället i stort.
Mot denna bakgrund föreslår vi alltså en alternativ strategi för de långtidsarbetslösa:
avstå från att försöka hitta en plats på den arbetsmarknad där ni inte efterfrågas. Försök i stället att tillsammans skapa ny ekonomi i de mellanrum som uppstår som en följd av den pågående strukturomvandlingen.

----------------------------------

Under arbetet med metodutvecklingen etablerades Friendlygruppen som organisation, med verksamhet på tre orter i Skåne: i Kristianstad, Landskrona och Tomelilla. För närvarande erbjuder vi här konstruktiv placering för ett 80-tal personer i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas. Alla deltagare/medarbetare erbjuds möjlighet att vara med och utveckla framtidens arbetsmarknad, tillsammans med oss som leder verksamheten. Friendlygruppen kombinerar ett idélaboratorium med projekt och lärföretag som prototypar nya verksamheter i den tredje sektorn. Fungerande prototyper avknoppas som sociala företag. Syftet är alltså att generera nya jobb genom att arbeta med att tillsammans skapa en mer flexibel och medborgarstyrd servicesektor.

<<